Att välja sin egen väg

anders-ekdahl-14

Relativt ofta får vi frågan varför Sinf finns. Här är ”storyn” så som jag fått höra den.

Historien om Sinf

Det enkla svaret är att det finns ett stort behov hos företagare av professionellt stöd och råd, men historien om Sinf ger egentligen ett bättre och framförallt mer spännande svar. Allra helst skulle någon av de som var med då, 1941, ha berättat, men här är ”storyn” så som jag fått höra den.

 

1941 i Jönköping

Allt började i Jönköping 1941. En grupp fabrikörer hade ett behov av att skapa ett alternativ till dåvarande Svenska Arbetsgivareföreingen, SAF, dvs. det som numera är Svenskt Näringsliv. Skälen var flera. Ett, de ville ha en sammanslutning som inte delades med de egna kunderna som ofta var stora industriföretag. En förening som till stora delar styrs av stora börsnoterade företag skulle ha svårt att företräda de mindre och medelstora familjeägda företagen tänkte man. Därtill var de oroliga för intressekonflikter om leverantör och kund agerade i samma organisation. En annan oro var att de avgifter som betalades in, och skickades till Stockholm, gick till onödigt höga kostnader för kontor, utredningar och ”andra utsvävningar”. Jag har någon gång hört att exempel på onödiga kostnader var ”dyra kontor, middagar och mörka kostymer”. Om det var så, vet jag inte. Men det är lätt att förstå innebörden, dvs. att få konkret nytta för pengarna.

Flexibilitet i arbetsgiveriet

Själva arbetsgivarorganisationsfunktionen ville man ha, men lite mer flexibelt och mer anpassat till de mindre företagens verklighet. Att själv kunna välja avtal, hängavtal eller kollektivavtal var en frihet som företagarna värderade högt. De ville även undvika arbetsmarknadskonflikter och kunna lösa frågeställningar lokalt, dvs. på företaget. Kort sagt ville de ha en verksamhet som stod nära företagen och levererade svar snabbt och enkelt, allra helst på ett obyråkratiskt sätt. En annan fördel fabrikörerna såg med en mindre organisation var att deras rådgivare lättare skulle kunna lära känna dem. Precis så som det fungerar fortfarande.

Branscher kommer och går

Under perioden fram till 1970-talet växte Svensk Industriförening och etablerade ett stort antal branschorganisationer inom industrin, som mest ett 50-tal. Många av dem med mycket smal målgrupp som t.ex. tillverkare av ledstänger och regnkläder. I takt med att tjänsteföretagen ökade i antal från 1980-talet och framåt har Sinf fått allt fler medlemmar med olika verksamhetsinriktning. Den gemensamma nämnaren, mindre och medelstora ägarledda företag är dock fortsatt stark.

Det huvudsakliga rådgivningsområdet har från början varit arbetsrätt. Genom branschorganisationerna kom behoven av branschgemensamma leveransvillkor och därmed behovet av stöd i affärsjuridiska frågor. Ledstjärnan i rådgivningen har alltid varit att hitta enkla och praktiska lösningar på de frågor medlemmarna haft. Att driva frågor bara för att få rätt till 100% har alltid ställts mot att lösa företagarnas problem och komma vidare. Det innebär inte att vi alltid valt den lätta vägen, snarare att vi valt vägar som leder företagen framåt utan att tappa tempo. En riktigt bra rådgivning innehåller snabba svar, lösningar som undanröjer problem och allra helst ser till att problemen inte återkommer. Fokus på affärerna och kommande möjligheter.

Under de senaste 20 åren har tjänstebranscherna vuxit och helt nya har tillkommit. Ett exempel är Promise, branschen för producenter av interaktiva medier, som troligen inte ens var tänkbar 1941. Mixen av företag och branscher är en av nycklarna till bra rådgivning. Ju mer vi lär oss om förhållanden i olika branscher desto fler möjliga lösningar kan vi leverera. Allt till nytta för det enskilda företaget. Idag utgörs Sinfs medlemskår av ungefär lika delar tillverkande företag och tjänsteproducerande företag. Den förskjutningen har påverkat det moderna Sinf och hur vi arbetar idag.  Och nu är vi framme vid en tid jag själv känner till.

Det moderna Sinf

Att vara före sin tid är en konst, dvs. agera i framkant med bibehållen trovärdighet utan att bli för visionär. 2010 gjorde styrelsen i Svensk Industriförening en analys av verksamheten. Det man diskuterade varför fler företag inte såg fördelarna med ett medlemskap i Svensk Industriförening. Snabbt konstaterade man att det innehålls- och kompetensmässigt såg det riktigt bra ut, men att  förpackningen hade sina brister. För att komma vidare i frågan skapades ett Advisory Board kopplat till styrelsen. Fem unga framgångsrika entreprenörer, den yngsta 17 år, den äldsta 30 år, med tillsammans tolv företag. Deras svar var entydigt. Ni gör jättebra saker som alla företagare har behov av, men hur ser avsändaren och erbjudandet ut. Tänk till lite! 2010 i ett land där nyföretagandet och entreprenörskapet bubblar av energi och entusiasm. Det internationella influenserna går rakt igenom hela samhället och visionerna har inga gränser. Då känns vare sig ”svensk”, ”industri” eller ”förening” särskilt attraktivt. Lägg till att avgiften baserades som en procent på lönesumman, som ingen kunde räkna ut. Vi förstod. Det kanske inte var så attraktivt…

Svensk Industriförening blev 2011 Sinf. Samma innehåll, men ett modernare förhållningssätt och ett nytt ansikte. Erfarenheten finns kvar i verksamheten, traditionen i de enskilda branschföreningarna. Närheten till företagen lika stark, men kanske lite frågvisare. Under 2012 fick vi fler nya medlemmar än på många, många år. Inspirationen som de nya företagen ger, skapar nya erfarenheter som även de befintliga medlemmarna har nytta av. Nu kan vi serva fler företag ännu effektivare, men med bibehållen personlig leverans.

Vi vill alltid ditt bästa, det är därför vi inte slutar fråga

Bakom varje frågeställning och/eller problem finns en orsak. Den finns ofta på andra ställen än inom arbetsrätten eller affärsjuridiken. Varje ökning eller minskning av personalstyrkan går att härleda till ökad eller minskad försäljning. Det innebär att det finns anledning att diskutera affärsutveckling tillsammans med arbetsrätt. Hur gör du för att sälja mer när orderingången sviktar? I de affärsjuridiska frågorna finns ofta överväganden i företagsledningen som har sin grund i den affärsstrategi ett företag valt. Hur kan du formalisera kundrelationen så att du verkligen får betalt för både arbete och kompetens? Det är så vi ser det, dvs. att våra arbetsområden hänger ihop. ”– Vem bollar du som företagsledare med när du har knepiga frågor?” Fråga oss, vi är din tuffaste bästa vän.

Sinf vill bara ditt bästa. Du får kanske inte alltid svaren du vill höra, men troligen de svar du behöver. Sedan några år tillbaka erbjuder vi rådgivning inom områdena: Affärsmannaskap, Affärsutveckling, Affärsjuridik och Arbetsrätt. För oss är det en modern variant av snabba och enkla svar, konkret nytta för pengarna.

Det hade varit härligt att berätta det för fabrikörerna i Jönköping 1941.

Anders Ekdahl, VD, Sinf